Hälsa/Ohälsa

Hälsa - sid 9
Hälsa - sid 10
Fysisk, psykisk, social och andlig hälsa - sid 11
Livskvalitet - sid 12
Definitioner av begreppet hälsa - sid 13
Världshälsoorganisationen - sid 14
Nordenfelts definition av hälsa - sid 15
Britt Johanssons definition av hälsa - sid 16
Katie Erikssons definition av hälsa - sid 17
Kroniskt sjuk men med god hälsa - sid 18
Olika sätt att se på hälsa - sid 19
Holistiskt synsätt - sid 20
Salutogent synsätt - sid 21
Kasam och de 17 stärkande faktorerna - sid 22
Individfaktorer - sid 23
Omgivningsfaktorer - sid 24
Humanistisk människosyn - sid 25
Maslows behovstrappa - sid 26
Kenricks behovspyramid - sid 27
Biomedicinskt synsätt - sid 28
Livsstil och levnadsvanor - sid 29
Attityder och värderingar - sid 30



KASAM & SALUTOGENES

Lyssna på alla dessa föreläsningar, så landar begreppen bättre, då ni fortsätter med materialet nedan.

Hur håller man sig frisk? 

Föreläsning Uppsala Universitet.

Denna föreläsning fördjupar kunskaperna hur man skall tänka för att bevara det friska hos en individ även begreppet Kasam

Vad är coping? Filmad föreläsning Neuroguiden



Vad är hälsa Öppen föreläsning Uppsala Universitet

På sidan så skall ni klicka på bokstäverna som finns till vänster i en kolumntabell.


Livsstilsvanor som går att ändra Vårdguiden
Bra att hålla dessa i minne, då det återkommer i kapitlet om äldres hälsa.



Sundkurs.se en informativ sida som informerar om olika riskfaktorer som kan påverka hälsan negativt och hur du med friskfaktorer kan påverka detta.

Gränsen mellan Hälsa och O-hälsa Föreläsning UR-Play


Texten nedan är en sammanfattning av föreläsningen "Hur håller man sig frisk"

Hur håller man sig frisk?

• Välbefinnande
• Sammanhang och mening
• Förmåga att möta livets utmaningar

              Synen på Hälsa (Medin & Alexandersson 2000)

• Tillstånd
• Upplevelse
• Resurs
• Process

Kan ha en

• Biomedicisnk inriktning - Hälsa är frånvaro av sjukdom. Sjukdomen står i fokus. Hälsa och sjukdom är ett motsatspar. Reduktionistisk synsätt.

• Humanistisk inriktning - Hälsa är något mer än enbart frånvaro av sjukdom. Ser individen som en aktiv varelse i ett samspel mellan indivden och kontextet.

Hälsobeteenden

Psykologiska faktorer

Copingstrategier (Lazarus 1966)

Handlar om vilka strategier en individ tar till för att hantera svårigheter och problem i livet.

• Aktiv/ Beredd att möta problemsituationer
• Passiva och undvikande avfrämjande från
• Probleminriktade letar förklaringar till sitt problem
• Känsloinriktade man vill hantera sina känslor som uppstår

Känsla av sammanhang = KASAM (Antonovsky 1991)

Hur en Individen upplever sin livssituation som. En människa som utsätts för kamp eller stress så finns i människan en förmåga att hantera detta. Salutogen ansatsen intresserar sig för vad som bidrar till hälsa och som upprätthåller hälsa, som även är en humanistisk livssyn.

• Hanterbarhet- vilka resurser har man att klara sin situation, styrka eller offer.
• Begriplighet - man ser situationen som något man kan begripa har hänt.
• Meningsfullhet - förmågan att ta tag i saker för att få en meningsfullare tillvaro

KASAM är starkt relaterat till upplevd hälsa och har även ett samband för att kunna förutse hälsa. (Översiktsstudie Eriksson och Lindström 2006)

Locus of control (Rotter 1966)

Individers upplevelser av inre och yttre faktorer som påverkar deras livsbetingelser. Vem eller vad som har kontroll av sitt liv.

• Inre locus of control- Man själv har kontroll och kan påverka. relaterat till rökstopp, viktreduktion. regelbundenhet, följsamhet till medicinskbehandling.
• Yttre locus of control - Man tror att ödet, eller tur eller andras handlingar som påverkar vad som händer i sitt liv.

Self efficacy (Bandura 1997)

Den egna tron på att utföra dom beteenden som krävs för att uppnå en önskad konsekvens. Detta relaterar tydligt att man kan klara av det man förutsatt sig.

Sammanfattning

Definitioner av hälsa kan delas in i

• Biomedicinsk inriktning
• Humanistisk inriktning¨
• Samma variabel kan vara en riskfaktor som skyddsfaktor
• Adekvata copingstrategier
• Hög KASAM och self efficacy
• Inre locous of control

Dessa faktorer är relaterat till bra hälsobeteenden

Hur håller man sig frisk?

• Goda hälsobeteenden inom basbehoven (mat, motion, sömn)
• Måttligt inom livsstilen (Alkohol, tobak och sexvanor)
• Förmåga till att lösa och hantera livssituationer.
• Tron på den egna förmågan

Hälsofält

Faktorer som påverkar vår hälsa, genom att sätta in olika åtgärder för att främja en god hälsa. Hur samhället kan påverka hälsoläget och inom vilka fält individen själv kan påverka sin hälsa.

1. Biologiskt arv - ej möjligt för den enskilda individen att påverka direkt. Gentetiska arv som är medfödda. Vissa sjukdomar mer utsatta än andra, då det gäller ärftlighet. Bland annat bröstcancer hos kvinnor. Samhället motverkar dödlighet genoma att tillhandahålla "mamografi"  
2. Tillgänglig sjukvård - Sjukvården görs tillgänglig för att främja hälsa. Mödravård, barn och ungdomshälsovård, familjeläkarmottagningar etc.
3. Miljö - Arbetsplatser utformas så att denna motverkar ohälsa. Skyddsombud, företagsvård, minska koldioxidutsläpp. Motverka bullermiljöer.
4. Livsstil - Livstilen är det sätt vi väljer att leva. Innefattar kost, motion, sömnvanor även alkohol och tobaksvanor. Psykosocial samvaro med andra. Livsstilen har stor betydelse då det gäller individens upplevelse av hälsa.

Samhällsansvaret är stort då det gäller spridning av information till de olika riskområderna som kan försämra individers hälsa.

Val av livsstil det väls av den enskilda individen.

För att komma åt hälsorelaterade problem så måste individen sättas in i ett nav av åtgärder.

• Individperspektiv

• Medicinskt perspektiv

• Samhällsperspektiv

Hälsopedagogerna WHO definition på begreppet hälsa. även andra begreppsförklaringar inom området hälsa.

Hur upprätthåller man sin hälsa?

Psykosociala hälsofaktorer

• Utvecklingskriser genom livsförloppet. ungdomen, mitt i livet, klimakteriet, pension, ålderdom. viktigt att veta hur man upplever sin hälsa i de olika förloppen och hur hanterbar den egna situationen är. Viktigt som vårdare att veta vart i livscykeln individen man ger omsorg och vård befinner sig.

• Relationer och gemenskap Närhet till andra är en livsnödvändighet även för att kunna ta del av sina andra männskliga behov.

• Omsorg och sociala relationer Viktigt är att identifiera vilken typ av nätverk man har ikring sitt sociala leverne. Vilken typ av omsorg kan man förväntas få av sitt nätverk?

• Personlighet och självkännedom vilken inneboende förmåga finns för att identifiera ens egna personlighet och självkännedom. Finns förmåga att påverka sin självkännedom trots livskris?

Arbetslivet hur kan funktion och trivsel vara? Har man stöd av arbetsledning vid problem?

Stress och stressrelaterade sjukdomar hur har man det med hälsan, privat, arbetsliv, bostad, studier, ansvar över andra, barn och ekonomi? Allt kan leda till stress om problemen hopar sig och man inte har förmåga att bearbeta anhopningen.

Fysiska hälsofaktorer

• Mat Minska fettintag, ät mera kolhydtaret, undvik snabba kolhydrater välj grovt bröd och pasta som ger energi under längre tid.

• Motion på vilken basis sker motionen? Motion motverkar annat hälsoofrämjande. Även magens vanor förbättras.

• Alkoholkonsumtion

• Alkohol och Hälsa  Öppen föreläsning Uppsala universitet
• Nikotionkonsumtion
  
  
• Drog missbruk

Vad är KASAM & Salutogent synsätt?

Salutogenes

Salutogenes kommer från latinets salus, som betyder hälsa. Salus är hälsans gudinna i den

grekiska mytologin. I stället för att utgå från det patogena perspektivet som beskriver varför

människor blir sjuka, utgår Antonovsky från det motsatta perspektivet – hur det kommer sig

att så många människor, som utsätts för tillvarons alla påfrestningar, ändå upplever sig vara

tillfreds med livet. Detta kan bero på många olika faktorer. I stället för att fråga vad som

orsakar att någon drabbas av en viss sjukdom, frågar man vilka faktorer som bidrar till att vara

frisk och ha hälsa.

Hygieia var, i den grekiska mytologin, hälsans och renhetens gudinna  Det är från hennes namn ordet hygien har sitt ursprung.

Den romerska motsvarigheten är Salus, sundhetens och den allmänna välfärdens gudinna.




Det latinska uttrycket salus publica betyder den allmänna välfärden

Känsla av sammanhang (KASAM) Citerat från Källa

Antonovskys sammanfattning av KASAM är: ”en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar värda investering och engagemang”

KASAM består av tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa resurser kan vara egna, eller andras som personen får från sin omgivning.

Begriplighet

Begriplighet är den kognitiva komponenten i KASAM. Detta är en social process där

människor i interaktion med varandra utvecklar sin förståelse. Förutsägbarhet leder till komponenten begriplighet och utvecklas allt eftersom människan blir medveten om det sammanhang som finns i sociala relationer.

Hanterbarhet

Hanterbarhet är den komponent i KASAM som beskriver den subjektiva upplevelsen av att ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. Hanterbarhet handlar om att kunna möta utmaningar, att ha vissa resurser under kontroll och att kunna lita på såväl egna som andras resurser. En hög känsla av hanterbarhet kan innebära att man som person inte upplever sig som ett offer för omständigheterna.

Meningsfullhet

Meningsfullhet är den emotionella och motivationsskapande komponenten i KASAM. Det är den komponent som visar på betydelsen av att vara delaktig, att livet har en känslomässigt

värdefull mening som det är värt att engagera sig i. Här är delaktighet och medbestämmande av betydelse. Meningsfullhet uppstår när människan får känna delaktighet och
medbestämmande i sociala situationer.

Komponenten hanterbarhet är beroende av begriplighet, man behöver förstå det inträffade för att kunna agera. Vid hög nivå av begriplighet och låg nivå av hanterbarhet är det meningsfullheten som avgör om riktningen blir positiv eller negativ. Även om nivåerna på både begriplighet och hanterbarhet är låga, men känslan av meningsfullhet är hög kan positiva förändringar åstadkommas genom att aktivt söka efter kunskap och resurser.

Hur begreppen KASAM och salutogenes förhåller sig till varandra

Sammanfattningsvis använder man det salutogena perspektivet i behandlingssammanhang för att öka människors KASAM. Marianne Cederblad och Kjell Hansson har utvecklat begreppet salutogenes till ett övergripande perspektiv. Detta perspektiv har visat på en rad faktorer som tycks kompensera och skydda människor i riskmiljöer eller i risksituationer. Inom det patogena synsättet letar man efter de faktorer som kan göra en människa sjuk. På motsvarande sätt kan man betrakta det salutogena perspektivet, man söker efter de faktorer som bidrar till hälsa. Detta har varit utgångspunkten för att införliva teorier som fokuserar på hälsa

Vid förändringsarbete

För att göra en förändring krävs förståelse (begriplighet), delaktighet (meningsfullhet) men även en praktisk kunskap som handlar om tillgångar, resurser och möjligheter (hanterbarhet). Detta sätt att arbeta uppfyller villkoren för att individer ska uppleva en större känsla av sammanhang (Hult & Waad, 1999).

Begriplighet – att veta

Förstår man inte sitt sammanhang, både i nutid, dåtid och eventuellt framtid, är det svårt att se att en förändring är nödvändig. I behandling gör man sammanhangen begripliga innan man förbereder ett förändringsförslag. Det är nödvändigt att personen får kunskapen före åtgärden.

Hanterbarhet – att kunna

Det krävs att man tränar inför en förändring och att man upplever samma känsla av sammanhang i det nya som det gamla. Det handlar om att hjälpa människan att skapa resurser inom sig själv och sitt sociala nätverk, som gör det möjligt att lösa de problem som uppstår.

Meningsfullhet – att vilja

Upplevelsen av meningsfullhet bottnar i känslan av att kunna styra och påverka sitt liv men också i känslan av att vara värdefull och sedd.

Salutogent arbetssätt / KASAM

Salutogent arbetssätt = KASAM

Salutogenes 

Aaron Antonovsky

Hälsobegreppet och salutogent förhållningsätt Vårdalinstitutet

Mer om Hälsa  Vårdalsinstitutet

Vad som utmärker ett salutogent förhållningssätt:

Att fokusera på de faktorer som ger välbefinnande.

Mannen bakom detta synsätt hette Aaron Antonovsky, sociolog och forskare. Han var mer intresserad av vad som orsakade att en del människor behöll hälsan även om de utsattes för exakt samma händelser och situationer som personer som utvecklade en sjukdom eller ohälsa.

Traditionellt arbetar man inom sjukvården med ett "patogent" arbetssätt. Fokuseringen ligger på sjukdomen och vad som orsakar sjukdomen.

"Salutogent" perspektiv är motsatsen, där fokuseringen ligger på orsaken till hälsa.

Hela livet igenom möter vi på påfrestningar och kriser, kroppsliga eller själsliga. Många lägger ner mycket energi på att undvika dessa påfrestningar och kriser.

Hela samhället byggs upp för att skydda mot dessa, så till den grad att vi står chockade inför en mängd händelser i livet.

För att bättre klara av dessa svårigheter som möter oss är det viktigt att fokusera och stärka de faktorer som främjar hälsan. Det är som att skaffa sig en arsenal av verktyg, för att möta olika sorters situationer och stresstillfällen, och vi kan behålla hälsan.

En viktig faktor för hälsan är att vi upplever en känsla av sammanhang. Ju större den känslan är, desto bättre klarar vi av påfrestningar.

Forskning har visat att om tillvaron uppfattas som begriplig, meningsfull och hanterbar finns grundläggande förutsättningar för psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och livskvalitet.

En person med starkt kasam har förmåga att använda resurser inom sig själv och i sin omgivning.

Känsla av sammanhang, KASAM, består av komponenterna:

Begriplighet

Hanterbarhet

Meningsfullhet

Om det som händer, på något sätt är förutsägbart, och går att ordna eller förstå, att det finns en balans mellan det som krävs och de resurser man har och man känner sig delaktig i det som sker, då upplever man också en känsla av sammanhang.

Kasam-testet

Tolkning av Testet

Utgångspunkten är att möjliggöra det som personen själv uppskattar. Att skapa mötesplatser för de äldre är en viktig del av ett salutogent förhållningssätt – men inte påtvingade aktiviteter som ingen egentligen vill delta i.

Det salutogena perspektivet innebär att man betonar hälsobringande faktorer, det som gör att människor mår bra.

Behov kan vara allmänmänskliga och alla vi individer  oavsett kön, religon, etnicitet har samma behov. Behoven kan dock skifta i behovsgrad.

Behoven som utformas av individen är individuella och kan inte översättas till andra. med andra ord kan man inte generalisera vilka behov en annan individ har, utan detta måste man komma fram till med den enskilde individen.

Därför är det viktigt att som vårdare

-Bli medveten om sina egna behov och andras.

- Kunna reagera så att de hos en behövande kan bli tillgodosedda och tillfredställda.

Att vara proffessionell innebär att

Vara så pass medveten om sina egna behov, känslor, värderingar och attityder, så man INTE styr sin handling efter dem.

(Ulla Holm)

Vilket kan innebära

 

Om du är rädd för vissa saker så får du inte gömma dig. (berätta)

Om du avskyr vissa saker, så får du inte undvika (berätta)

Har du ett behov att vara snäll, så tänk efter så du inte stjälper istället för hjälper. (tänk efter)

Har du ett behov av att vara duktig, så förvänta dig inte respons (handla utan att kräva något tillbaka)

Är du arg (så visa det inte)

Är du ledsen (lär dig uttrycka dig)

Är du renlevnadsmänniska och sätter hälsan högt (förvänta dig inte att andra skall göra det)

Tycker du inte om vissa grupper (handla inte efter ditt tyckande, alla är vi människor och inget annat)

(Helena Svensson)

Vi alla har grundläggande behov

Fysiologiska Behov

De kroppsliga behoven äta, dricka, andas, sköta sin hygien, klädsel, utseende, toalett, röra på sig och sova.

Psykologiska behov

Psykologiska behoven kan vara lite svårare att identifiera hos en individ. Krävs en relation och en tillit för att kunna bli behjälplig i denna process. Oftast när dessa behovs skall beskrivas så gör man detta från jagets uppfattning. Vilket man kan skilja på.

Viktigt är att få känna sig självständig, få känna att man kan påverka och bestämma över sitt jag, få uppleva och känna saker. Bli bekräftad som person, accepterad. Känna sig behövd och bli lyssnas på. Känna att man har en meningsfull tillvaro.

- Det fysiska jaget

Handlar om individens kropp och dess förmåga. Hur individen uppfattar sin egen fysiska förmåga, utseende, kropp. Genom sjukdom kan dessa uppfattningar förändras och individen ser annorlunda på sin fysiska förmåga och kropp. Ett ben kanske måste amputeras. kroppen lyder inte och även att man kan ha blivit rullstolsburen.

Vårdarens uppdrag att bli behjälplig att den fysiologiska jaget stärks, bibehålls utifrån idividens behov.

- Det Personliga jagets person

Personligheten utvecklas genom livet i förenlighet med andra. Här inryms hur du som individ ser på dig själv. Skuldkänslor, hur realistiskt man ser på saker och ting. det personliga jaget påverkar också hur stora påfrestningar vi tål som individer.

Sociala behov

Vårt behov att känna samhörighet till sin familj, skola, yrkesliv, privatliv. Att bli utesluten kan leda till att man som individ kan skadas psykologiskt. Och den egna jag-bilden kan kännas kränkt.

Sociala behov och sjukdom

-Försämrad kommunikationsförmåga

-Förändrade sociala roller

Påverkan på det sociala jaget kan leda till likgiltighet, aggressivitet, isolering och social fobi

Kulturella Behov

Kulturella behov innefattar sådant som individen engagerat sig och finner lustfyllt för sitt fritidsintresse. Kan vara

- Fördjupa sig och delta i aktivieter ikring sin trosuppfattning

-Sysselsättning som ger tillfredsställelse, vävning, snideri, matlagning, musik

-Förstöelse som läsning, film, se på sport. teater,

-Lära sig, upptäcka något nytt man aldrig ägnat sig åt förut.

Om man stärker det kulturella behovet hos en individ så kan även de andra behoven stärkas.

Som vårdare är det väldigt viktigt att man har en egen uppfattning över de behov man har. Detta för att sen som vårdare vara stärkt och ha en beredskap att hjälpa andra utifrån deras enskilda behov och INTE från det egna behoven.

Viktigt är att holistiskt synsätt. det vill säga att man ser individen behov ur ett helhetsperspektiv.

.

Viktigt att man kan få känna att man deltar aktivt, man får pröva själv att få skapa, kreativitet och andlighet.

HOLISTISKA TEORIER

Holism = holism, åsikt enligt vilken helheten är något mer än summan av delarna.

Källa NE.se

Holististiksa teorier beskriver människan som helhet.

Både kroppsligt, fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt.

Abraham Maslow har skapat en behovsteori som speglat mycket av sjukvårdens värderingar ikring holistiskt synsätt runt individen.

I hans Behovshierarki finns trappsteg där de olika behoven är prioriterade i olika steg. Han menar att vi alla har flera behov samtidigt, men att vi prioriterar dessa behov olika mellan skeenden och individer.

De fem behoven är enligt Maslow

1. kroppsliga behov (fysiska behov)
2. behov av trygghet (säkerhet)
3. behov av kärlek och gemenskap
4. behov av uppskattning (respekt)
5. behov av självförverkligande

Abraham Maslow: Beskriver våra behov med en trappa som måste uppfyllas i en bestämd ordning för att kunna fylla nästa.

Först måste vi fylla våra fysiologiska behov som luft, vatten, mat, sömn och värme.

Först efter vi har fått dessa behov fyllda kan vi få nästa behov som är våra behov av säkerhet. Behov av säkerhet som skydd, trygghet osv...

Sedan kommer behov av tillgivenhet och samhörighet, någon att tycka om och känna gemenskap med.

Behovet efter det är Jag-behovet som självrespekt, bli accepterad, ha självförtroende och bli uppmärksammad och få erkännande.

Sista behovet är självförverkligande som att kunna uttrycka sin personlighet och utveckla sina talanger och intressen.

Tänk dig som ett litet barn, först den har fått mat kan han börja känna sig trygg, efter barnet känner sig trygg kan barnet känna tillgivenhet till sin mor osv... 

Empatibegreppet

Empati kommer från det grekiska ordet "empatheia", av en, in, och pathos, känsla, lidande, alltså ungefär "inkännande" (Holm, 1987).

En allmän betydelse av ordet empati i litteraturen är att uppleva eller känslomässigt "veta" vad en annan människa känner i ett givet ögonblick i sin privata värld.

Utmärkande för empati beskrivs ofta att sjuksköterskan får en plötslig kunskap eller insikt om en annans känsloläge. Förarbetet för denna insikt antas ske på ett plan, som inte omedelbart är medvetet för individen (Holm, 1987).

Cullberg (1980) menar att empati betyder att utifrån vad en annan människa säger och hur hon beter sig, kunna få en realistisk förståelse för hennes inre känslor och upplevelser.

Pedersen (1986) anser att empati är ett nyckelbegrepp för att förstå det emotionella mötet mellan vårdare och patient. Sjuksköterskan måste vara lyhörd för patientens behov och att kunna ta emot de meddelanden och budskap som de ger.

Källa och mera om empati 

Det finns andra omvårdnadsforskare som skrivit behovsteorier. bl.a

Katie Eriksson (Metateorietisk teori)

Hon menar att hälsa fungerar som hennes hälsokors där hon skiljer på psykisk och fysisk välbefinnandet.Detta delas in i fyra skalor, frisk, mår bra = bra hälsa och sjuk, mår dåligt = dålig hälsa. Det vill säga att en person med t.ex. en funktionsnedsättning kan fortfarande kan känna välbefinnande. Mera om Katie Eriksson ännu mera om Katie Eriksson