Salutogent arbetssätt / KASAM

Salutogent arbetssätt = KASAM

Salutogenes 

Aaron Antonovsky

Hälsobegreppet och salutogent förhållningsätt Vårdalinstitutet

Mer om Hälsa  Vårdalsinstitutet

Vad som utmärker ett salutogent förhållningssätt:

Att fokusera på de faktorer som ger välbefinnande.

Mannen bakom detta synsätt hette Aaron Antonovsky, sociolog och forskare. Han var mer intresserad av vad som orsakade att en del människor behöll hälsan även om de utsattes för exakt samma händelser och situationer som personer som utvecklade en sjukdom eller ohälsa.

Traditionellt arbetar man inom sjukvården med ett "patogent" arbetssätt. Fokuseringen ligger på sjukdomen och vad som orsakar sjukdomen.

"Salutogent" perspektiv är motsatsen, där fokuseringen ligger på orsaken till hälsa.

Hela livet igenom möter vi på påfrestningar och kriser, kroppsliga eller själsliga. Många lägger ner mycket energi på att undvika dessa påfrestningar och kriser.

Hela samhället byggs upp för att skydda mot dessa, så till den grad att vi står chockade inför en mängd händelser i livet.

För att bättre klara av dessa svårigheter som möter oss är det viktigt att fokusera och stärka de faktorer som främjar hälsan. Det är som att skaffa sig en arsenal av verktyg, för att möta olika sorters situationer och stresstillfällen, och vi kan behålla hälsan.

En viktig faktor för hälsan är att vi upplever en känsla av sammanhang. Ju större den känslan är, desto bättre klarar vi av påfrestningar.

Forskning har visat att om tillvaron uppfattas som begriplig, meningsfull och hanterbar finns grundläggande förutsättningar för psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och livskvalitet.

En person med starkt kasam har förmåga att använda resurser inom sig själv och i sin omgivning.

Känsla av sammanhang, KASAM, består av komponenterna:

Begriplighet

Hanterbarhet

Meningsfullhet

Om det som händer, på något sätt är förutsägbart, och går att ordna eller förstå, att det finns en balans mellan det som krävs och de resurser man har och man känner sig delaktig i det som sker, då upplever man också en känsla av sammanhang.

Kasam-testet

Tolkning av Testet

Utgångspunkten är att möjliggöra det som personen själv uppskattar. Att skapa mötesplatser för de äldre är en viktig del av ett salutogent förhållningssätt – men inte påtvingade aktiviteter som ingen egentligen vill delta i.

Det salutogena perspektivet innebär att man betonar hälsobringande faktorer, det som gör att människor mår bra.

Behov kan vara allmänmänskliga och alla vi individer  oavsett kön, religon, etnicitet har samma behov. Behoven kan dock skifta i behovsgrad.

Behoven som utformas av individen är individuella och kan inte översättas till andra. med andra ord kan man inte generalisera vilka behov en annan individ har, utan detta måste man komma fram till med den enskilde individen.

Därför är det viktigt att som vårdare

-Bli medveten om sina egna behov och andras.

- Kunna reagera så att de hos en behövande kan bli tillgodosedda och tillfredställda.

Att vara proffessionell innebär att

Vara så pass medveten om sina egna behov, känslor, värderingar och attityder, så man INTE styr sin handling efter dem.

(Ulla Holm)

Vilket kan innebära

 

Om du är rädd för vissa saker så får du inte gömma dig. (berätta)

Om du avskyr vissa saker, så får du inte undvika (berätta)

Har du ett behov att vara snäll, så tänk efter så du inte stjälper istället för hjälper. (tänk efter)

Har du ett behov av att vara duktig, så förvänta dig inte respons (handla utan att kräva något tillbaka)

Är du arg (så visa det inte)

Är du ledsen (lär dig uttrycka dig)

Är du renlevnadsmänniska och sätter hälsan högt (förvänta dig inte att andra skall göra det)

Tycker du inte om vissa grupper (handla inte efter ditt tyckande, alla är vi människor och inget annat)

(Helena Svensson)

Vi alla har grundläggande behov

Fysiologiska Behov

De kroppsliga behoven äta, dricka, andas, sköta sin hygien, klädsel, utseende, toalett, röra på sig och sova.

Psykologiska behov

Psykologiska behoven kan vara lite svårare att identifiera hos en individ. Krävs en relation och en tillit för att kunna bli behjälplig i denna process. Oftast när dessa behovs skall beskrivas så gör man detta från jagets uppfattning. Vilket man kan skilja på.

Viktigt är att få känna sig självständig, få känna att man kan påverka och bestämma över sitt jag, få uppleva och känna saker. Bli bekräftad som person, accepterad. Känna sig behövd och bli lyssnas på. Känna att man har en meningsfull tillvaro.

- Det fysiska jaget

Handlar om individens kropp och dess förmåga. Hur individen uppfattar sin egen fysiska förmåga, utseende, kropp. Genom sjukdom kan dessa uppfattningar förändras och individen ser annorlunda på sin fysiska förmåga och kropp. Ett ben kanske måste amputeras. kroppen lyder inte och även att man kan ha blivit rullstolsburen.

Vårdarens uppdrag att bli behjälplig att den fysiologiska jaget stärks, bibehålls utifrån idividens behov.

- Det Personliga jagets person

Personligheten utvecklas genom livet i förenlighet med andra. Här inryms hur du som individ ser på dig själv. Skuldkänslor, hur realistiskt man ser på saker och ting. det personliga jaget påverkar också hur stora påfrestningar vi tål som individer.

Sociala behov

Vårt behov att känna samhörighet till sin familj, skola, yrkesliv, privatliv. Att bli utesluten kan leda till att man som individ kan skadas psykologiskt. Och den egna jag-bilden kan kännas kränkt.

Sociala behov och sjukdom

-Försämrad kommunikationsförmåga

-Förändrade sociala roller

Påverkan på det sociala jaget kan leda till likgiltighet, aggressivitet, isolering och social fobi

Kulturella Behov

Kulturella behov innefattar sådant som individen engagerat sig och finner lustfyllt för sitt fritidsintresse. Kan vara

- Fördjupa sig och delta i aktivieter ikring sin trosuppfattning

-Sysselsättning som ger tillfredsställelse, vävning, snideri, matlagning, musik

-Förstöelse som läsning, film, se på sport. teater,

-Lära sig, upptäcka något nytt man aldrig ägnat sig åt förut.

Om man stärker det kulturella behovet hos en individ så kan även de andra behoven stärkas.

Som vårdare är det väldigt viktigt att man har en egen uppfattning över de behov man har. Detta för att sen som vårdare vara stärkt och ha en beredskap att hjälpa andra utifrån deras enskilda behov och INTE från det egna behoven.

Viktigt är att holistiskt synsätt. det vill säga att man ser individen behov ur ett helhetsperspektiv.

.

Viktigt att man kan få känna att man deltar aktivt, man får pröva själv att få skapa, kreativitet och andlighet.

HOLISTISKA TEORIER

Holism = holism, åsikt enligt vilken helheten är något mer än summan av delarna.

Källa NE.se

Holististiksa teorier beskriver människan som helhet.

Både kroppsligt, fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt.

Abraham Maslow har skapat en behovsteori som speglat mycket av sjukvårdens värderingar ikring holistiskt synsätt runt individen.

I hans Behovshierarki finns trappsteg där de olika behoven är prioriterade i olika steg. Han menar att vi alla har flera behov samtidigt, men att vi prioriterar dessa behov olika mellan skeenden och individer.

De fem behoven är enligt Maslow

1. kroppsliga behov (fysiska behov)
2. behov av trygghet (säkerhet)
3. behov av kärlek och gemenskap
4. behov av uppskattning (respekt)
5. behov av självförverkligande

Abraham Maslow: Beskriver våra behov med en trappa som måste uppfyllas i en bestämd ordning för att kunna fylla nästa.

Först måste vi fylla våra fysiologiska behov som luft, vatten, mat, sömn och värme.

Först efter vi har fått dessa behov fyllda kan vi få nästa behov som är våra behov av säkerhet. Behov av säkerhet som skydd, trygghet osv...

Sedan kommer behov av tillgivenhet och samhörighet, någon att tycka om och känna gemenskap med.

Behovet efter det är Jag-behovet som självrespekt, bli accepterad, ha självförtroende och bli uppmärksammad och få erkännande.

Sista behovet är självförverkligande som att kunna uttrycka sin personlighet och utveckla sina talanger och intressen.

Tänk dig som ett litet barn, först den har fått mat kan han börja känna sig trygg, efter barnet känner sig trygg kan barnet känna tillgivenhet till sin mor osv... 

Empatibegreppet

Empati kommer från det grekiska ordet "empatheia", av en, in, och pathos, känsla, lidande, alltså ungefär "inkännande" (Holm, 1987).

En allmän betydelse av ordet empati i litteraturen är att uppleva eller känslomässigt "veta" vad en annan människa känner i ett givet ögonblick i sin privata värld.

Utmärkande för empati beskrivs ofta att sjuksköterskan får en plötslig kunskap eller insikt om en annans känsloläge. Förarbetet för denna insikt antas ske på ett plan, som inte omedelbart är medvetet för individen (Holm, 1987).

Cullberg (1980) menar att empati betyder att utifrån vad en annan människa säger och hur hon beter sig, kunna få en realistisk förståelse för hennes inre känslor och upplevelser.

Pedersen (1986) anser att empati är ett nyckelbegrepp för att förstå det emotionella mötet mellan vårdare och patient. Sjuksköterskan måste vara lyhörd för patientens behov och att kunna ta emot de meddelanden och budskap som de ger.

Källa och mera om empati 

Det finns andra omvårdnadsforskare som skrivit behovsteorier. bl.a

Katie Eriksson (Metateorietisk teori)

Hon menar att hälsa fungerar som hennes hälsokors där hon skiljer på psykisk och fysisk välbefinnandet.Detta delas in i fyra skalor, frisk, mår bra = bra hälsa och sjuk, mår dåligt = dålig hälsa. Det vill säga att en person med t.ex. en funktionsnedsättning kan fortfarande kan känna välbefinnande. Mera om Katie Eriksson ännu mera om Katie Eriksson