Hälsa/Ohälsa

Hälsa - sid 9
Hälsa - sid 10
Fysisk, psykisk, social och andlig hälsa - sid 11
Livskvalitet - sid 12
Definitioner av begreppet hälsa - sid 13
Världshälsoorganisationen - sid 14
Nordenfelts definition av hälsa - sid 15
Britt Johanssons definition av hälsa - sid 16
Katie Erikssons definition av hälsa - sid 17
Kroniskt sjuk men med god hälsa - sid 18
Olika sätt att se på hälsa - sid 19
Holistiskt synsätt - sid 20
Salutogent synsätt - sid 21
Kasam och de 17 stärkande faktorerna - sid 22
Individfaktorer - sid 23
Omgivningsfaktorer - sid 24
Humanistisk människosyn - sid 25
Maslows behovstrappa - sid 26
Kenricks behovspyramid - sid 27
Biomedicinskt synsätt - sid 28
Livsstil och levnadsvanor - sid 29
Attityder och värderingar - sid 30



KASAM & SALUTOGENES

Lyssna på alla dessa föreläsningar, så landar begreppen bättre, då ni fortsätter med materialet nedan.

Hur håller man sig frisk? 

Föreläsning Uppsala Universitet.

Denna föreläsning fördjupar kunskaperna hur man skall tänka för att bevara det friska hos en individ även begreppet Kasam

Vad är coping? Filmad föreläsning Neuroguiden



Vad är hälsa Öppen föreläsning Uppsala Universitet

På sidan så skall ni klicka på bokstäverna som finns till vänster i en kolumntabell.


Livsstilsvanor som går att ändra Vårdguiden
Bra att hålla dessa i minne, då det återkommer i kapitlet om äldres hälsa.



Sundkurs.se en informativ sida som informerar om olika riskfaktorer som kan påverka hälsan negativt och hur du med friskfaktorer kan påverka detta.

Gränsen mellan Hälsa och O-hälsa Föreläsning UR-Play


Texten nedan är en sammanfattning av föreläsningen "Hur håller man sig frisk"

Hur håller man sig frisk?

• Välbefinnande
• Sammanhang och mening
• Förmåga att möta livets utmaningar

              Synen på Hälsa (Medin & Alexandersson 2000)

• Tillstånd
• Upplevelse
• Resurs
• Process

Kan ha en

• Biomedicisnk inriktning - Hälsa är frånvaro av sjukdom. Sjukdomen står i fokus. Hälsa och sjukdom är ett motsatspar. Reduktionistisk synsätt.

• Humanistisk inriktning - Hälsa är något mer än enbart frånvaro av sjukdom. Ser individen som en aktiv varelse i ett samspel mellan indivden och kontextet.

Hälsobeteenden

Psykologiska faktorer

Copingstrategier (Lazarus 1966)

Handlar om vilka strategier en individ tar till för att hantera svårigheter och problem i livet.

• Aktiv/ Beredd att möta problemsituationer
• Passiva och undvikande avfrämjande från
• Probleminriktade letar förklaringar till sitt problem
• Känsloinriktade man vill hantera sina känslor som uppstår

Känsla av sammanhang = KASAM (Antonovsky 1991)

Hur en Individen upplever sin livssituation som. En människa som utsätts för kamp eller stress så finns i människan en förmåga att hantera detta. Salutogen ansatsen intresserar sig för vad som bidrar till hälsa och som upprätthåller hälsa, som även är en humanistisk livssyn.

• Hanterbarhet- vilka resurser har man att klara sin situation, styrka eller offer.
• Begriplighet - man ser situationen som något man kan begripa har hänt.
• Meningsfullhet - förmågan att ta tag i saker för att få en meningsfullare tillvaro

KASAM är starkt relaterat till upplevd hälsa och har även ett samband för att kunna förutse hälsa. (Översiktsstudie Eriksson och Lindström 2006)

Locus of control (Rotter 1966)

Individers upplevelser av inre och yttre faktorer som påverkar deras livsbetingelser. Vem eller vad som har kontroll av sitt liv.

• Inre locus of control- Man själv har kontroll och kan påverka. relaterat till rökstopp, viktreduktion. regelbundenhet, följsamhet till medicinskbehandling.
• Yttre locus of control - Man tror att ödet, eller tur eller andras handlingar som påverkar vad som händer i sitt liv.

Self efficacy (Bandura 1997)

Den egna tron på att utföra dom beteenden som krävs för att uppnå en önskad konsekvens. Detta relaterar tydligt att man kan klara av det man förutsatt sig.

Sammanfattning

Definitioner av hälsa kan delas in i

• Biomedicinsk inriktning
• Humanistisk inriktning¨
• Samma variabel kan vara en riskfaktor som skyddsfaktor
• Adekvata copingstrategier
• Hög KASAM och self efficacy
• Inre locous of control

Dessa faktorer är relaterat till bra hälsobeteenden

Hur håller man sig frisk?

• Goda hälsobeteenden inom basbehoven (mat, motion, sömn)
• Måttligt inom livsstilen (Alkohol, tobak och sexvanor)
• Förmåga till att lösa och hantera livssituationer.
• Tron på den egna förmågan

Hälsofält

Faktorer som påverkar vår hälsa, genom att sätta in olika åtgärder för att främja en god hälsa. Hur samhället kan påverka hälsoläget och inom vilka fält individen själv kan påverka sin hälsa.

1. Biologiskt arv - ej möjligt för den enskilda individen att påverka direkt. Gentetiska arv som är medfödda. Vissa sjukdomar mer utsatta än andra, då det gäller ärftlighet. Bland annat bröstcancer hos kvinnor. Samhället motverkar dödlighet genoma att tillhandahålla "mamografi"  
2. Tillgänglig sjukvård - Sjukvården görs tillgänglig för att främja hälsa. Mödravård, barn och ungdomshälsovård, familjeläkarmottagningar etc.
3. Miljö - Arbetsplatser utformas så att denna motverkar ohälsa. Skyddsombud, företagsvård, minska koldioxidutsläpp. Motverka bullermiljöer.
4. Livsstil - Livstilen är det sätt vi väljer att leva. Innefattar kost, motion, sömnvanor även alkohol och tobaksvanor. Psykosocial samvaro med andra. Livsstilen har stor betydelse då det gäller individens upplevelse av hälsa.

Samhällsansvaret är stort då det gäller spridning av information till de olika riskområderna som kan försämra individers hälsa.

Val av livsstil det väls av den enskilda individen.

För att komma åt hälsorelaterade problem så måste individen sättas in i ett nav av åtgärder.

• Individperspektiv

• Medicinskt perspektiv

• Samhällsperspektiv

Hälsopedagogerna WHO definition på begreppet hälsa. även andra begreppsförklaringar inom området hälsa.

Hur upprätthåller man sin hälsa?

Psykosociala hälsofaktorer

• Utvecklingskriser genom livsförloppet. ungdomen, mitt i livet, klimakteriet, pension, ålderdom. viktigt att veta hur man upplever sin hälsa i de olika förloppen och hur hanterbar den egna situationen är. Viktigt som vårdare att veta vart i livscykeln individen man ger omsorg och vård befinner sig.

• Relationer och gemenskap Närhet till andra är en livsnödvändighet även för att kunna ta del av sina andra männskliga behov.

• Omsorg och sociala relationer Viktigt är att identifiera vilken typ av nätverk man har ikring sitt sociala leverne. Vilken typ av omsorg kan man förväntas få av sitt nätverk?

• Personlighet och självkännedom vilken inneboende förmåga finns för att identifiera ens egna personlighet och självkännedom. Finns förmåga att påverka sin självkännedom trots livskris?

Arbetslivet hur kan funktion och trivsel vara? Har man stöd av arbetsledning vid problem?

Stress och stressrelaterade sjukdomar hur har man det med hälsan, privat, arbetsliv, bostad, studier, ansvar över andra, barn och ekonomi? Allt kan leda till stress om problemen hopar sig och man inte har förmåga att bearbeta anhopningen.

Fysiska hälsofaktorer

• Mat Minska fettintag, ät mera kolhydtaret, undvik snabba kolhydrater välj grovt bröd och pasta som ger energi under längre tid.

• Motion på vilken basis sker motionen? Motion motverkar annat hälsoofrämjande. Även magens vanor förbättras.

• Alkoholkonsumtion

• Alkohol och Hälsa  Öppen föreläsning Uppsala universitet
• Nikotionkonsumtion
  
  
• Drog missbruk